Svenska företags ineffektivitet i innovationledning

Långläsning / helgläsning

Hur vi ska använda innovation som strategi för att överleva?


Flertalet gånger möter vi en nyhetsmorgon som skanderar att jobben försvinner till låglöneländer. På radion hör vi om hur vi inte längre kan konkurrera med länderna i Öst med deras låga löner och höga utbildning! Det nyexamineras fler civilingenjörer varje år i Kina än det någonsin kommer göra i Sverige. De läser samma böcker som oss, får samma utbildning, är mer ambitiösa och kostar en bråkdel än vad vi gör. Så hade det varit en tävling om vem som har mest kunskap skulle vi ligga långt efter, reda nu!

Men tur för oss handlar det inte om kunskap. Bara. Utan mer om att omvandla kunskap till ny kunskap, förmågan att lösa problem och tillfredsställa nya behov. Att vara kreativ och kunna fantisera samt förmå att innovera är nyckeln till våra svenska företags konkurrenskraft. Men ändå finns en ineffektivitet i innovationsledning i svenska företag.

innovation-sverige ineffektivtet i svenska företag i innovationsledning

 

”Enstein sa också att fantasi är viktigare än kunskap”
 
 

Vi har tidigare pratat om Sveriges innovationsförmåga i ett internationellt perspektiv, läs mer här: http://inventiveboard.com/exempel-pa-innovation/ vilket därav inte är en nyhet att vi som land är innovativa. Men ändå finns utrymme att utvecklas, och så fort vi lägger oss på latsidan så minskar företagets marginaler och tvingas kanske ge efter för den globala konkurrensen.

Men om jobben försvinner?

Men vad händer när jobben försvinner, inte bara utomlands, utan försvinner? Automatiseringen och digitaliseringen gör att smarta datorer och algoritmer kan överta våra jobb för en billigare peng. Och inget yrke kan känna sig trygg då allt från läkare och bankirer till chafförer och redovisningsekonomer är konkurrensutsatta. Gunnar Karlsson, professor vid KTH och Jonas Andersson lektor vid Södertörns Högskolan mfl menar på vi bör fundera kring följande frågande påståenden:

  • Arbetskraft måste kunna snabbutbildas alltefter ny efterfråga?
  • Det måste vara enkelt att skapa nya jobb när andra försvinner?
  • Bör reallöneökningar växlas mot gradvis förkortning av arbetstiden?
  • Vad händer om jobben faktiskt försvinner på bred front?
  • Avvecklingen av arbete skyndas troligen på om man beskattar det hårt?

(http://www.svd.se/vad-hander-nar-jobben-forsvinner)

Hur ska vi förstå detta?

Vad ska en företagsledare utläsa ur detta? Vi tror att vägen framåt stavas innovation. Att förnya, skapa billigare och förbättra kommer vara gångbart. Men vi går miste om många innovationer pga av vår oförmåga att hantera innovation. Vi ligger som sagt högt uppe på listorna om världens mest innovativa företagsklimat. Men input* jämfört med output, dvs det vi får ut, är låg bland svenska företag om man läser Cornell University, INSEAD och WIPO (World Inteletual Property Organization) senaste rapport. Det har varit så några år, och kallas den ”Svenska Paradoxen”, som handlar om effektivitet i innovationsledning; mer om det här. I kort, vi kan få ut mer ur våra FoU projekt som vi finansierar och implementerar. Effektiviteten är låg och där kan företag och dess företagsledare bli ännu starkare.

*Input = förutsättningar, satsade pengar på innovation och kunskap.

** Output = ny kunskap, nya patent, nya företag och innovationer.

”Logik tar dig mellan A och B. Fantasi tar dig vart som helst.” Albert Einstein.
 
Ineffektivitet i innovationsledning

Entreprenörskapsforum visar på att effektiviteten i innovationsprocessen är låg bland svenska företag, när dom analyserar data från rapporten. På effektivitets-ration så hamnar vi på plats 55 (vilket är betydligt lägre än Innovation Input och Output Index i absoluta tal). Företagsledare i Sverige har inte förmågan att få valuta för sina innovationspengar. Vad som ligger bakom denna ineffektivitet har inte fastställts.

Konkreta gissningar

Oförmåga tror vi kan ha att göra med att (1) tex den som kläcker idén inte är den som ska driva igenom idé, varken inom företag eller att skapa ett nytt företag. Exemplet med forskaren som brinner för vetenskapen och att publicera artiklar är kanske inte alltid den skarpaste entreprenören.  Vi tror också att (2) att det finns en brist i struktur och processer för hur man hanterar innovation, speciellt i små och medelstora (SME) företag. Exemplet med det entreprenörsdrivna företaget som utvecklat en innovation, anställt och vuxit snabbt under några år, kanske inte förmår att prioritera hantering och styrning av medarbetarnas idéer och insikter/kunskap på ett gynnsamt sätt. Starta och driva/förvalta företag är ju som bekant två vitt skilda saker.

Nationell kultur

Företagsledare idag kan visserligen agera i ett nationellt klimat där strukturen inte gynnar innovation. Kulturen i Sverige är dock, enligt oss, positiv vad gäller element som påverkar innovationskulturen. Professor Gert Hofstede har forskat länge på kultur och hur det påverkar organisationsklimat. Han har visat att vi svenskar har låg ”power distance” (31 av 100), hög grad av ”individualism” (71 av 100) och låg ”osäkerhetsundvikande” (29 av 100).  Dessa element påverkar hur väl man lyckas med innovation och de finns beskrivna i ”Tabell 1, utdrag av Sveriges innovationskultur”. Dessa tre element inklusive ytterligare tre sammansätter vår nationella kultur. Se hur vi placerar oss på alla element i ”Diagram 1, Sveriges innovationskultur”.

Maktdistans*

Ledningen finns till för att underlätta och empower. Hierarkier finns bara till för att underlätta. Människor är autonoma och oberoende.

* Källor:
Cultures and Organizations: Software of the Mind. 2001. 
Culture’s Consequences. 2010

Individualism*

Människor förhåller sig ledigt till sociala ramverk och normer. Individer antas ta hand om sig själv och sin närmaste familj.

Osäkerhetsundvikande*

Individerna har ett ledigt förhållningssätt till framtiden och osäkerhet. Regler ska inte finnas i överflöd, och minsta minimum för att upprätthålla tydliga regler och förväntningar. Innovation och förändring anses inte vara synonymt med fara.

 

Vägen framåt för svenska företag

Avslutningsvis tror vi att det finns mycket att göra för små och medelstora (SME) Svenska företag i en globaliserad värld. Ibland kanske det räcker med att man lyfter blicken, inspireras av stora företags innovationsstrategier, och inför ett strukturerat arbetssätt som syftar till ett tänk kring process, enkelhet och systematik?

Jimmy Antonsson,

Mer från InventiveBoard


Motiverande kunskapsutbyte genom intranät

Beräknad lästid: 2-3 minuter.       Betydelsen av ett intranät, såsom ett internt idéhanteringssystem, för kunskapshantering är till stor del beroende av de värden av dess innehåll och de specifika verktyg som organisationer tillhandahåller sina medarbetare, samt dess slutliga användning i verksamheten. För många…

Läs mer

Kan innovationsprocesser generaliseras?

Uppskattad lästid: 2-3 minuter. Kan innovationsprocesser generaliseras? Detta är en mycket intressant fråga! Om innovationsprocesser går att generalisera betyder det att vi kan lära oss någonting av de företag som idag är framgångsrika med sitt innovationsarbete. Eftersom innovationer i sig är av vitt skilda karaktärer. En vanlig begreppsbild…

Läs mer